Minun holaritarina

Efter en resa från Sundsvall ner till Uppsala för att fira sin födelsedag med sambon Julia var det dags att inleda helgen på Söderbys 18-hålsbana. Efter att ha skakat igång kroppen på de första fyra hålen var det dags för dagens första par trea. Ett fint hål med upphöjd utslagsplats med utsikt över hela green. Flaggan kort i mitten. Att plocka fram gap wedgen och attackera hålet var det aldrig några tvivel om. Jag får till ett hyfsat slag som börjar lätt höger om pinnen men jobbar sig tillbaka. Bollen landar inte mer än en meter förbi hålet… och pang. Den rullar i! Kan till och med känna att det är lite oförtjänt. Att redan efter 1.5 år efter att ha börjat spela golf ska jag få göra min första HIO. Men det är väl ändå en del av charmen med golf? Jag är långt ifrån bäst på golf, jag är inte ens bäst i familjen, men plötsligt slår man ett slag som bokstavligt talat inte kan vara bättre. Är det inte fantastiskt?