Min Hole in One-historie

Vi hade kommit till hål 13 och bestämt innan att avsluta efter det här hålet. Jag hade spelat ganska bra och låg på hcp men min bror hade redan vunnit vårt bett om en varmkorv i kiosken på väg ner till parkeringen. På det här hålet är det nästan alltid lätt mot bris fast man känner det oftast inte. Man slår ut över en damm och därför krävs det mestadels en klubba till. Vi spelade med en annan klubbmedlem Göran som var ny för oss. Solen var på väg ner och vädret var perfekt för golf. De andra slog ut och Göran gick vänster i skogskanten, min bror slog ett bra slag med fade och hamnade i greenvinkeln. Sen var det min tur och jag tänkte bara slå igenom slaget så du inte går kort i vattenhindret. Jag träffade perfekt och vi alla såg bollen gå rakt mot flaggan. De andra sa direkt att den kan ha gått i. Själv var jag pessimistisk och menade att den förmodligen gått förbi. Men de hade sett ett par studsar och sen var bollen borta. Vi gick mot green och jag tittade mot bakkant green men ingen boll där. Då gick jag mot hålet och där låg den i. Det vällde upp en underbar och helt obeskrivlig känsla eftersom de flesta jag spelar med har gjort en HIO och jag inte. Det var lite av en overklighetskänsla. Min bror och jag firade med varsin klunk Grants och sen fick jag gå mot kiosken och bjuda honom på en varmkorv.